Jag längtar till Italien…

I lördags var jag i Italien. Ok, kanske inte helt sant men matmässigt definitivt så nära man kan komma utan att lämna landet.

Det italienska köket ligger mig oerhört varmt om hjärtat. De skilda regionernas specialiteter som bara finns just i lokalområdet och ingen annanstans. Jag är förälskad i landet som generöst bjuder den ena läckerheten efter den andra och varje gång jag lämnar Italien känns det som om en del av mig måste stanna kvar. Restaurang Mancini på Tunnelgatan låter oss stilla vår hunger och törst när längtan efter vackra Italien blir för stor.

mancini_matsal

 Huset Mancini ligger i är från sent 1800-tal och i matsal och vinkällare har man bevarat och tagit fram originalmaterial som smälter väl in i ställets nya inredning. Nyligen byggdes matsalen om, de klädda träpartierna mellan borden togs bort och lämnade plats för glasskivor som ger ett mer luftigt, ljust och öppet intryck.

mancini_room

Claudio Mancini som sedan -81 låter oss uppleva sitt Italien driver sin restaurang med erfaren och träffsäker hand. Förmågan att knyta till sig duktiga medarbetare och förlita sig på deras kunskap och tillgångar är viktigt för varje krögare och att Claudio lyckats med konststycket är vid varje besök helt uppenbart. Mancini är certifierad Slow Food-medlem och utsågs till ”Bästa italienska restaurangen i Sverige” av Accademia Italiana della Cucina.

Så fort du äntrar Mancini känner du dig välkommen och en varm och hjärtlig servis guidar dig genom kvällen.

Vi välkomnas med ett glas champagne och får gott om tid att lystet ögna igenom meny och vinlista.

 mancini_mia

Stort plus för utförlig och inbjudande skriven meny. Gillar du italiensk mat och känner till Italiens olika regioner och vad de representerar gör menyn dig lycklig.

mancini_elio

Restaurangchef och sommelier Elio Beffa är inte bara oerhört sympatisk, ett stort matsalsproffs och underhållande. Elio är någon som alla restauranger borde ha i matsalen. Med stort kunnande och engagemang är han en utpräglad serviceperson med pondus och ödmjukhet.

Vi vill egentligen dricka Zenato Ripassa Valpolicella Superiore men just idag finns inte denna hemma. Vi blir då rekommenderade att välja 2004 Coppo Barbera d’Asti Camp du Rouss, Piemonte (vilket visar sig vara ett utmärkt val det också).

Förrätten är klar, jag väljer vit och grön sparris med jordgubbar, Parmigiano Reggiano, balsamico från Verrini Munari och extra jungfruolja från Ennio Bonsaver (Gardasjön).

mancini_sparris

Helt enastående ljuvlig. Om du inte har provat kombinationen tidigare – gå för guds skull och skaffa hem och njut. Eller ännu hellre – boka bord på Mancini som bekant gör miljön sitt till för smaken.

För M som älskar carpaccio är valet givet, det blir carpaccio på gödkalv med ruccola och hyvlad Parmigiano Reggiano.

mancini_carpaccio

Fantastico! Kalven är så mör att den smälter på tungan.

mancini_mathias

Så här lyrisk blir man av Mancini´s carpaccio.

Jag funderar på färsk pasta fylld med pilgrimsmusslor, inspirerad av kökschef Ino´s hemtrakter i Puglia, Il Saltimbocca (i originalversion) eller någon av fiskrätterna och M på pasta, kanin eller Il Saltimbocca men valet faller slutligen, för båda,  på kalvryggen, La Costata di Vitello som serveras med grillade grönsaker.

mancini_vitello

Köttet är så mört, saftigt och fyllt av  goda smaker att vi blir mållösa, zucchini, sparris, endive och salladslök så perfekt grillade att smaklökarna dansar. En bit pancetta rullad om radichio smakar ljuvligt till.

Detta är inte som i Italien – detta ÄR Italien, när det är som bäst! Rena smaker, vacker presentation och allt i njutbar harmoni.

Jag försöker äta långsamt för att få plats med dessert också. Ostvagn med läckert innehåll vet jag finns men är just nu väldigt oklar över om jag kommer att orka…

mancini_servis

Men – vem kan motstå övertalning från denne man – supercharmig med stans blåaste, isärtagbara brillor? Jag kommer tillbaka med ostar om 15 minuter – ok?

 mancini_cheese

Efter en stund får vi veta att nu har 16 minuter gått och nu är det dags för ostar.

Taleggio från norra Italien, serveras med rostade pinjenötter och honung.
Färsk Robiola från Piemonte, gjord på ko-, get- och fårmjölk, serveras med jordgubbs- och balsamicosylt.
Mild Gorgonzola, serveras med rödvinsgelé.
32 månader lagrad Parmigiano Reggiano, serveras med lagrad balsamico från Verrini Munari.
Pecorino Fiore Sardo DOP, lagrad fårmjölksost, serveras med fikonmoustard.

Ostarna hade sällskap av ett berg av nästintill lövtunt lantbröd, eftergräddat i ugn med olivolja på (perfekt tilltugg). Vi tänkte att dessa går aldrig ned, men det gjorde de – nästan allihop!

Stopp i matintaget? Nja, det finns alltid en speciell plats i magen för en dessert, eller hur?

Vi tar en paus och jag hälsar på Ino i köket.

mancini_ino

Ino Panaro kommer från italienska Puglia, nära Gioia del Colle (där vår olivoljeproducent Mancino finns). Ino är en hängiven , duktig och erfaren kock som naturligtvis känner det italienska köket väl. Äkta italiensk mat bygger på rena, tydliga smaker där varje råvaras karaktär kommer till sin rätt och där det inte finns utrymme för fusk och hafsverk. Ino letar alltid efter de bästa råvarorna, alla rätter är tillagade med stor omsorg och kännedom om de olika regionernas kök och respekt för råvaran.

mancini_ino2

Kaninsadel, del i avsmakningsmenyn förbereds för ett sällskap.

I köket får jag smaka en melonglass som serveras till prosciutto och bestämmer mig för att husets hemlagade glass får det bli till dessert.

mancini_gelato

Ino´s glass, helt utan tillsatser, konserveringsmedel och med bara färska råvaror. Chokladtryffel, hasselnöt, melon, vanilj och tiramisu. Så här skall äkta glass smaka!

 mancini_cioccolato

Chokladfondant med ljuvligt flytande Amedei-innehåll och vaniljglass till.

Vi blandade och dessa två var oslagbara tillsammans, vilken perfekt avrundning på kvällens fröjder. Till desserten drack vi en Donnafugata Ben Ryé Passito di Pantelleria DOC 2001 till. Pytteön Pantelleria´s (sydväst om Sicilien) största (men ändå lilla) producent Donnafugata levererar en sanslöst god passito. Ambrafärgad med doft av aprikos och persika och inslag av honung och torkade fikon.

mancini_winecellar

Elio visar stolt Mancini´s vinkällare, utmejslad med kärlek och tålamod i husets 1800-talsmiljö.

mancini_winecellar3

Här finns ett bord för två där man i avskildhet kan avnjuta mat och dryck.

mancini_winecellar2

Grappautbudet är digert, här finns grappa från Úe La Riserva dei Cent ´Anni Piemonte, Tenuta dell´Ornellaia, Tre Soli Tre med många fler.

Jag kan garantera två saker, efter ett besök hos Mancini har du fått uppleva hur äkta italiensk mat smakar när den är som bäst, och – du lämnar restaurangen med ett leende och vetskapen att du snart kommer igen.

Boka bord och byt land för en kväll. Mancini stänger för sommaren om två veckor och öppnar igen 3 augusti så skynda dit. Mancini ligger på Tunnelgatan 1, i hörnet Tunnelgatan/Luntmakargatan, lite undanskymd adress men centralt.

Jag efterlyser alltid personlig och duktig servis och ser Mancini´s som ett föredöme. Stort hjärta, noll stelhet, stor ödmjukhet och gediget kunnande. Tiden står, som Mancini´s väggklocka visar – stilla, och visst känns det som om du just kommit när du timmar senare svävar (dock något tyngre…) hemåt, mätt och vansinnigt belåten.

 mancini_klocka

~ av Mia på juni 2, 2009.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: